Värmekveruleringar och rabies

På en middag för några veckor sedan försökte vårat glada gäng svenskar förklara konceptet lagom för en bunt förvirrade georgier. Den blandade framgång som detta försök rönte kan nog delvis skyllas på mängden konsumerad alkohol, men även på att Georgien som land inte är predisposinerad att förstå konceptet lagom. Det finns inget att relatera till, för ingenting i landet är lagom. Allt är antingen eller. Antingen lever du på Beljugakaviar eller existensminimum. Antingen kör du en nyvaxad BMW eller en Lada lagad med gaffatjep och plastic padding. Antingen är det +3 och regning eller 32 grader och stekande sol. Georgien saknar mellanting. Georgien saknar lagom.

För tillfället betyder denna avsaknad av nyanser att det är varmt. Väldigt varmt. Det har varit kring 30 grader i två veckor nu, och temperaturen kryper så sakta uppåt. I slutet av juni förväntas den ligga kring 40. Namnet på huvudstaden, Tbilisi, kommer från det georgiska ordet tiflis, varmt. Staden är belägen i en dal, inklämde mellan berg som effektivt stoppar alla svalkande vind och låter den torra hettan härja som den vill längs gatorna. Att dessa i sin tur är fulla av bilar som inte skulle känna igen en katalysator om de så körde över den hjälper inte direkt. Det är varmt.

Om man är uppvuxen i ett land där 23 grader i vattnet är härligt och folk faktiskt förstår konceptet sommarkofta så är det lite vårt att relatera till denna intensiva värme och särskilt dess kontinuitet. Staden svalnar aldrig av. Även nätterna är så varma att man svettas när man rör sig ute sent på kvällarna. Detta gör att vi ständigt jagar den där vindpusten, den där oasen av kyla som ger en paus från den tryckande hettan. I går fanns den på mina vänner Mr Powerbars och Blombrallans balkong, där vi slog upp basläger och drack jordgubbs-daquiris tills det mörkande. Medan vi låg där och pustade, för varma för att göra något som krävde någon typ av ansträngning, som att prata, så lekte barnen under oss på gården. I jeans och långärmade tröjor. Männen satta under träden och spelade backgammon, i koftor och kepsar. För riktig sommar är det inte förens i juli, då det är kring 45 grader. Då kan man ha T-shirt. Fram tills dess blir vi mer utstirrade än vanligt. I lördags, när värmen tvingat mig ur min lägenhet som på grund av sitt strategiska läge förvandlas till en bakugn på dagarna, så låg jag och Baby Cakes i en park och flämtade med varsin flaska vatten. Ganska snart märkte vi att alla andra i parken gick lovar runt vår bänk och småbarn sprang fram för att öppet peka och kleta glass på våra bara ben. Det fanns nämligen inget roligare att titta på i hela parken än de två vitingarna som låg i knappt anständiga kläder och långsamt stektes till en mer ljusröd nyans, trots att det bara var löjliga 31 grader ute.

I andra nyheter; Om man blir biten av en rabieshund så behöver an 8 sprutor. Varav tre ska tas i skinkan och en rätt in i ryggen. Detta lärde vi oss igår då en kompis blev attackerad av en liten men ytterst naggande hund på sin gård. Efter att ha vandrat runt halva stan på jakt efter en öppen läkarmottagning så förbarmade sig två män över oss och körde oss till ett sjukhus, där vi först blev rejält utskällda av läkaren för att vi inte kunde georgiska och sedan förvisade till en trappuppgång av någon anledning. Dock lyckades vi få tag på en tolk och snart var alla sprutor administrerade och föreningen JBIODF - AHBKOAFD (Jag Bryr Mig Inte Om Det är fascistiskt - Alla Hundar Borde Kastreras Och Användas För Djurförsök) har fått två nya stolta medlemmar!