Det närmar sig...

Efter att nu har återintegrerats i samhället och firat min flykt från Härnösand med trerätters middag och dans hela natten börjar vetskapen om att jag faktiskt ger mig av om exakt en vecka smyga sig på. Sedan jag fick praktiken har jag blivit frågad hur det känns och fram tills nu har jag alltid svarat korrekt och svenskt: Ja, jättebra, det ska bli så kul. Men någonstans mellan den 3:e och 4:e fruktdrinken börjar sanningen smyga sig på mig och jag försöker formulera ett sanningsenligt svar, jag kom fram till något i stil med: rädd- förvirrad – förtvivlad – euforisk – nervös – äventyrslysten – stolt – skrämd - glad och hungrig (nej, inte hungrig i någon filosofisk betydelse, utan mer som i kan vi inte gå till Burger King nu? hungrig).

Jag vaknade på morgonen till en lägenhet fylld av odiskad disk och ogenomtänkta beslut. Vad är det jag har gett mig in på? Fortfarande förvirrad efter nattens mardrömmar om kidnappning (vilka kan ha influerats av att jag numera har kidnappningsförsäkring,. Japp, jag får 2500 per kidnappad dag. För att låna ett slagord från den kurs i feministiskt självförvar jag var tvungen att gå på i veckan - jag är värdefull!) tar jag tag i att städa upp efter gårkvällens baluns och efter några timmar zen-städning är jag lugn igen. Jag har nämligen nu fått en lägenhet i Georgien (visst, den ser ut lite som en bordell, men en dyr bordell, mind you). Jag blev erbjuden 6 olika att välja mellan, men fastande för den här, då den verkar bäst och inte har "view on garbage" som en av de andra. Sakta, sakta sjunker verkligheten in.

Mitt samvete,som är en högst verklig person som tog på sig jobbet någon gång för 4-5 år sedan, då jag diskvalificerats från att ta egna beslut rörande mitt liv, gästade mig i lördags och var vänlig nog att lämna en lista med råd inför min resa. Med denna och försäkring för kidnappning - vad kan gå fel?

Gör dig inte dummare än vad du är
Köp vatten på flaska - använda detta till allt
Gå inte omkring och säg till folk att du är Gud
Håll dig på mattan
Om du funderar på att ta en taxi - ta en taxi
Det är ok att åka skidor i bergen om du har en guide och en k-pist
Lär dig en georgisk dikt utantill
Gör dig inte ovän, eller för nära vän, med din chef
Det är ok att muta folk om det gäller liv och död

Grey's sesong 2 och 3! Bästa avresepresenten någonsinn! Tack Lina!

Mumbo jumbo

Som bekant så befinner jag mig nu i Härnösand, dit jag är skickad (man frestas att använda det ryska verbet Silka [ung. deporterad, förvisad]) för en 2 veckors utresekurs innan det bär av till Georgien om 2 veckor.
Igår hade vi en heldag om psykisk hälsa och personlig säkerhet och de positiva nyheterna är att när jag blir kidnappad så har jag 85% chans att komma tillbaka levande (se mamma, de är lugnt). Dock berättade vår lärare (leg. psykolog) om en metod för självläkning av fobier som baserade sig på att man knackade på sin kropp "längs de kinesiska meredianerna" samtidigt som man sa: "jag älskar mig själv fullt och fast, trots att jag inte klarar av höjder" på ett sätta som fick mig att seriöst misstänka att han inte skulle känna igen en statistisk undersökning om den så överföll honom på en bakgata i Bógóta. Så efter att nu ha halva kursen bakom mig (och ha lärt mig sådana fantastiska saker som vad vetorätt är, att WB står för World Bank samt att bistånd inte är helt oproblematiskt) så ska jag krypa ihop på mitt lilla rum, med en påse godis och Dostojevskijs Onda Andar, och om jag får tid över kanske knacka mig själv längs de central asiatiska meredianerna och mumla: jag älskar mig själv fullt och fast, men mest av allt tror jag på Hawthorne Effekten.


För övrigt anser jag att stavgång bör bekämpas. En ljuspunkt i Norrlandsmörkret som tätt omsluter kursgården här uppe är me against stavgång som handlar om allas vår favorithjältes kamp mot detta ondskefulla fenomen.

Lilla sjöjungfrun

Efter att ha supit bort min hårborste så kammar jag nu håret med en gaffel. Fungerar förvånandsvärt bra. Den där Ariel visste vad hon höll på med.

Varför inte...

..starta det nya året med att läsa en bok? Det ska jag, en ytterst spännande, erotisk thriller betitlad Straffrättens Påföljdslära.

Innan 2006 gick mot sitt snörpliga slut, hårt avfirat på en grusplan i en förort till Uppsala, så bad en god vän om en boklista inför 2007. Detta är ingen 10 i topp måste ha läst/mest kulturella/berört mig mest boklista, utan bara en lista på böcker jag gillar och kan rekommendera. Så, here goes:

Kärlek i kolerans tid - Gabriel Garcia Marquez

Simon och ekarna - Marianne Fredriksson

Mästaren och Margerita - Michail Bulgakov

Parfymen - Patrick Süskind

Långt borta från Niefelheim - Majgull Axelsson

Ett hus åt Mr Biswas – V. S. Naipaul

Pesten - Albert Camus

Extremely Loud & Incredibly Close – Jonathan Safran Foer

Rosens Namn – Umberto Eco

Stardust – Neil Gaiman

Utan inbördes ordning. Dock ett varningens ord: Se inte filmen med samma namn! Den är aldrig, aldrig lika bra.

Mycket nöje!

[Dedikerad till Linda]