Wednesday, August 1, 2007

Så var man hemma igen.
Det är tyst och lugnt och man kämpar med en känsla av att man borde duscha konstant - eftersom det finns vatten och man borde passa på.

5 comments:

Lena said...

Åh, jag minns första duschen som inte var rumstempererad. Märklig känsla.

Em said...

Härligt att vara hemma? Men ändå den där saknaden! Eller hur? Den måste vara så mycket starkare när man har varit borta så länge... Vi får verkligen ta och ses! Har ju sakant min lilla söta syster yster!Jag har tänkte att åka till Stockholm någon gång fram över och hälsa på min kusin och om du fortfarande är där då så kan jag ju slå två fluggor i en smäll och hälsa på dig oxå! Massa massa kramar till min älskade syster!

Anonymous said...

Ledsen att vi inte var hemma när du dundrade förbi i ditt äventyrliga liv. Vi hade nog behövt en släng yrväder och lite resfeber här i Mjölbyskogarna så försoffade, förstockade, förbytta som vi blivit av att byta blöjor, klippa gräs och grilla. Vedermödor som säkert får dig att fly landet igen inom kort. Det kanske vore dax att ånyo dra sig österut. Måhända har det hänt nåt sen 1982.

Du förstår nog att det är din gode vän b-konsulten som skriver. Även jag har försökt följa dina irrfärder i öster och är mäkta imponerad. Och jag instämmer i vad nån skrev tidigare. Ladda om och påt igen! Välkommen hem!

PS. Hälsa far & mor

anders Berggren said...

Tjena Malin..Har följt dig på dina Georgiska färder och även introducerat din blogg för arbetskamraterna på HD/NST
När skall vi ha Sci Fi/skräpfilmskväll ??

Ha ha ha vi ses och hörs hälsa T&M och O

Baggen

Anonymous said...

Var också deprimerad första veckorna efter att jag kommit hem från Armenien. Vilket annorlunda land. / Bra blogg!