Thursday, April 19, 2007

Regn och nya vanor

Det sägs att inuiter har 100 ord för snö - jag har åtminstone 10 för att vara blöt i Tbilisi. Det finns den där fuktigheten som liksom kryper innanför din jacka och gör så att hela staden luktar blöt hund. Den kommer från regndimman som ofta ligger tung över gatorna på morgonen. Sen finns det den där tjippande blöta känslan av att ha skor fyllda med lervatten och muterade toffeldjur som nog kan förklara ett led eller två i evolutionen, som kommer sig av att min gård vid störtregn förvandlas till ett hav av lera. Min favoritvariant är ändå den där känslan av 'jag kunde lika gärna stått i en dusch' som kommer sig av att gå i hällregn. Paraplyn och tjocka kappor till trots letar sig Tbilisiregnet in till skinnet. Detta underlättas av en väldigt kommunistisk inställning till stuprännor. Om du är anställd för att leda bort vatten från ett hus så bygger du helt sonika en stupränna som följaktligen tar slut precis där huset tar slut. När man går på gatorna från man alltså kryssa fram och tillbaka mellan stuprännor som från 5 våningar upp spyr sitt smutsvatten rakt ned på trottoaren. Det finns trevligare sätt att börja morgonen än med att kliva rätt under en dylik anordning.

Det sägs vidare att om man bor i ett land i 1 vecka så vill du skriva en bok, 1 månad ett stycke och 3 månader en paragraf - ju längre jag bor här desto mer inser jag sanningen i det påståendet. Jag tycker inte jag har något intressant att berätta längre. Allt som händer är att jag lever mitt vardagliga liv, och hur kul kan det vara att läsa om? Det mänskiga psyket är otäckt duktigt på att vänja sig, och redan efter 2 månader tycker jag att de saker som skrämde mig halvt till katatoni första veckorna nu är en fullt normal del av min vardag. Jag kan stå mitt i en 4-filig motorväg, men bilar som rusar förbi med 10 cm marginal på alla sidor om mig och inte frysa av skräck som jag gjorde första gångerna, utan uppriktigt irriterat skrika 'Din mamma' åt taxichaufförer som försöker köra på mig. Jag tycker att 2 lari /liter är ett rimligt pris för vin, och känner ett stygn av ångest om jag slösar pengar på en flaska för monstruösa 10 lari. Jag tycker att ost med rått ägg till är en fullständigt acceptabel (om än salmonellaframkallande) middag. Att man kan köpa vin i återanvända, lät ursköljda, petflaskor verkar inte längre ohygieniskt, utan bara som ett vettigt sätt att återvinna. Jag kan säga: 'Nej, jag vill inte gifta mig med din son, han har inga tänder' på georgiska och ser det som helt naturligt att jag använder den frasen 3 ggr om dagen. Jag kan skölja ned georgisk hembränt vodka med vin, utan att röra en min och förstod inte ens att det var något konstigt med det förens en holländsk kompis som var på besökt poängterade det för mig.

Igår när jag och mitt järngäng [Mc Mad Max, Blombrallan och Marcus ' det är mysigt att sparkas'] satt i deras penthouse, lyssnade på monsunregnet och avnjöt en middag med lyxvin för 8 lari så slog fenomenet till igen och vi insåg plötsligt hur absurt vårt samtal skulle tett sig för våra vänner i Sverige. Vi satt nämligen och diskuterade inte hur eller om, utan var det var billigast att köpa förfalskade papper till en bilförsäkring.

Gårkvällen såg även lanserandet av ett nytt verb: att geta. Den sydkaukasiska motsvarigheten till att bila. Att geta - jag getade - jag har getat. Som i det autentiska meningsutbytet från igår:
- Vad ska ni göra i sommar?
- Vi funderar på att geta till Istanbul.

Någon som är sugen på att hänga på….

4 comments:

Anonymous said...

regn är härligt! jag mötte en kompis igår som verkligen log med hela ansiktet, ja hela kroppen och sa "det regnar". han behövde liksom inte säga något mer, vi var precis på samma våglängd. trots att jag cyklat i motvind från linghem i regnet var vi överens: det faktum att det regnade är ett fullgott skäl till att anse att dagen är fulländad. (fast jag inser att det kanske inte är riktigt samma sak när möjligheten att kapsla in sig i gore tex saknas).

förresten, igår ägnade i hela dagen åt lagtexter. du skulle vart här! det var fullständigt osakligt. folk bara namedroppade paragrafer och sånt, och ingen hade ju liksom förmågan att säga emot. tänk om jag hade haft dig vid min sida, då hade jag kanske fått vinna en diskussion för en gångs skull.

måste gå. obduktionen börjar nu. men malin, jag saknar dig något otroligt! kramkramkrampusshej!

Malinka, som är... said...

Emma, mitt lilla pyle. Saknar dig nåt tokigt. Saknar ditt hår, folk här nere går runt med borstat och stylat hår, kan då tänka dig nåt så fjantigt.

Varför namedropade de paragrafer? Men oroa dig inte, välj bara en paragraf du gillar (36§ AvtalsL är bra, annars kan du tuffa till dig lite genom att ta Lagen om rätt till oavbruten förföljelse av bin i annans skog) hänvisa till den, om någon klagar, säg att man kan göra ett analogislut utifrån just den paragrafen. Om de fortfarande pekar ut stora luckor i din argumentering, så le lite överseende och säg: det kan synas så för de mindre vetande.

Ha en trevlig obduktion (det kan ha varit den skummaste meningen jag skrivit på veckor).
Pusspusspusskramhej

Anders said...
This comment has been removed by the author.
Anders said...

Om det finns någonting - och då menar jag verkligen någonting - som jag överhuvudtaget skulle kunna känna som skulle befinna sig i de yttre gränstrakterna av Hat, skulle det vara blöta strumpor. Jag får en sån där isande rysning längs ryggen bara jag tänker på det...