Monday, December 25, 2006

Jul, jul, strålande jul

När julmaten är uppäten och presenthögen under granen blivit en hög med presentpapper på uppfarten infinner sig en känsla av.... ja , av vad? Av ytterligare en helg väl avklarad? Av tomhet efter en konsumenthysteri utan like?

Nej, jag känner mig mest nöjd och glad. För sanningen är den att jag älskar julen. Jag njuter i fulla drag av allt som hör den till (utom julmaten, som uppenbarligen är ett straff för synder begångna under året, en botgöringsprocess som måste gås igenom innan klappar delas ut.... or you tell me?) och julafton är liksom crescendot på en process som påbörjats redan första advent. Min familj är väldigt traditionsbunden, men detta är något svårförståligt för en utomstående, då vi bara binder oss vid våra egna traditioner. En av dessa är att alla får önska tre rätter att ha på julbordet, istället för den "vanliga" otäcka julmaten som ingen gillar. På julbordet i år stod bland annat en utsökt ostbricka, komplett med en magnifik selektion av kex (som inte blev det mista mindre värdig för att den tappades på golvet kort innan servering) samt fikon och päronmarmelader. Om ni vill ha ett råd av mig här i livet, så är det att en god ost aldrig, aldrig är fel!

Efter traditionell julmiddag ( i Falkmersk tappning) med god ost och goda viner, samt dopp i grytan och potatismos, så blev det dags för presentöppning med obligatorisk vers! Min mormor visade sig vara riktigt slängd inom improvisations-poesi, medan vi andra tafatt vandrade runt bland vilsna versfötter och desperata nödrim. Julklappasskörden förde för min del med sig bland annat smycken och slipsar, så uppenbarligen hade jag varit snäll i år också.

Juldagen såg en släktmiddag med indiskt tema och jag förmanades av en samstämmig kör av äldre släktingar att ta det försiktigt i Georgien. Jag är lite osäker på vad de tror ska hända mig, men ett av råden jag fick var att alltid bär med mig en liten burk hårspray och en tändare, så att jag kan steka eventuella överfallare levande….

Nu ska jag krypa ihop i soffan med min familj, äta Wienernougat tills jag mår illa och titta på gamla dokumentärer om Churchill.

God jul till er alla!

7 comments:

Anonymous said...

Robert och Lena har fått för sig att du och jag är samma person eftersom vi aldrig befinner oss på samma plats samtidigt. Själv är jag inte säker, är du jag?

Malinka, som är... said...

Hmm, om du är jag kan det förklara en del.... eller så är jag bara sådan från början. Jag vet inte. Vi får ta och reda ut det här någon gång, men fråga är om vi kan vara på samma ställe på samma gång, eller om vi skulle implodera då. Repellera varandra som antimateria....

Anonymous said...

Jo, risken finns ju att världen så som vi känner till den går under i en gigantisk smäll, eller så blir det en rolig kväll med vin. Det är ungefär 50/50. Gott nytt år!

Malinka, som är... said...

Tja, båda alternativen låter ju kul, så vi kanske borde pröva. Jag gillar vin och är inte så förtjust i världen som vi känner den, så som jag ser det är det en win-win situation! Vitt eller rött?

Gott nytt år!

Anonymous said...

VITT! Jag klarar verkligen inte av rödvin, varken på längden, tvären eller diagonalen.. Inte ens med kex och goda ostar.

Vi har för övrigt döpt katten här till "Malin - the destroyer of cheese", du kanske förstår hur saknad du är.

Malinka, som är... said...

Hmmm, personligen är jag svag för rött, men vitt fungerar också, så länge det inte är sött, och absolut inte tyskt! Vitt fungera dessutom ypperligt till kex och goda ostar (vilket jag hoppas att du gillar?).

Vart funderar du på att uppehålla dig nästa år, så jag vet hur jag ska planera in mitt 2007 geografiskt sett. Jag är ju borta till augusti, men sen kanske jag gör en avstickare till Nicaragua, så du kanske borde planera in en studieresa till Uzbekistan eller nåt då?

Anonymous said...

Vitt vin skall vara fruktigt och friskt, oavsett vilket land det kommer ifrån. Personligen väljer jag tjeckiskt öl över vin vilken dag som helst utom just de dagar då det serveras ost och kex, den magiska kombinationen som det inte går att äta för mycket av.

Ett par månader innan du kommer hit har jag rest tillbaka till Sverige och bosatt mig i Göteborg. Inga studieresor, inget vel.. det är dags att ta examen.